Den 1 juni 2025 förändrades den svenska alkoholpolitiken på ett sätt som diskuterats i decennier. Gårdsförsäljning blev tillåten under reglerade former och svenska vingårdar, bryggerier, destillerier och andra småskaliga producenter fick för första gången möjlighet att sälja sina produkter direkt till besökare i samband med betalda besöksarrangemang.
Nu börjar reformen också hitta in i valrörelsen. I Liberalernas valmanifest inför valet 2026 lyfts gårdsförsäljningen fram tillsammans med bland annat slopat matkrav för krogar som en reform som gett vuxna människor större frihet. Partiet skriver att regeringen under mandatperioden har ”tagit bort matkravet för krogar och infört gårdsförsäljning”.
Det signalerar att gårdsförsäljningen inte längre bara betraktas som en teknisk förändring av alkohollagen. Den håller på att bli en symbolfråga i synen på alkoholpolitik, företagande och individens frihet.
Skillnaderna mellan partierna är tydliga. I en aktuell genomgång av riksdagspartiernas alkoholpolitik beskriver Vinliv Miljöpartiets hållning som ett starkt försvar av Systembolagets monopol och ett tydligt nej till gårdsförsäljning. Partiets argument bygger framför allt på folkhälsoperspektivet och risken för att undantag från detaljhandelsmonopolet på längre sikt kan påverka Systembolagets ställning. Det skapar en principiellt viktig skiljelinje inför valet.
På ena sidan finns partier som betraktar gårdsförsäljningen som en möjlighet för småskaliga producenter, landsbygdsföretagande och svensk dryckesturism. På den andra finns partier som anser att alkoholpolitiska och EU-rättsliga risker väger tyngre.
För Sveriges vinproducenter är frågan långt ifrån teoretisk. Gårdsförsäljningen innebär en ny direktkontakt mellan producent och konsument. För en vingård handlar besöket inte bara om möjligheten att sälja några flaskor. Restaurang, provningar, boende, guidningar och försäljning kan tillsammans skapa en betydligt starkare besöksnäring kring svensk vinproduktion.
Det är särskilt viktigt i en ung vinregion som Sverige, där många producenter fortfarande arbetar med små volymer och där en stor del av värdet skapas genom upplevelsen kring vingården. Samtidigt är den svenska modellen försiktigt utformad. Gårdsförsäljningen är tidsbegränsad och omgärdad av regler för bland annat besöksarrangemang, mängder och vilka producenter som får sälja. Den stora politiska frågan kommer därför inte bara att vara om gårdsförsäljning ska finnas, utan också hur systemet ska se ut efter försöksperioden.
Här finns en fråga som samtliga riksdagspartier kommer att behöva besvara.
Ska gårdsförsäljningen permanentas?
Ska reglerna förenklas eller utvidgas?
Ska dagens modell fortsätta oförändrad?
Eller ska möjligheten till direktförsäljning försvinna?
För svenska vingårdar är framförhållningen viktig. Investeringar i besökscentrum, restauranger, provningslokaler och annan vinturism görs över många år. Osäkerhet kring framtida regler påverkar därför betydligt mer än försäljningen av enskilda flaskor. Det gör gårdsförsäljningen till en näringspolitisk fråga lika mycket som en alkoholpolitisk.
När Sverige går mot val 2026 finns därför anledning att följa partiernas besked noggrant. Den första politiska striden handlade om huruvida Sverige skulle införa gårdsförsäljning. Nästa kan komma att handla om huruvida den får vara kvar – och i vilken form.
