Fotograf: Larssons Ateljé
Tiden rusar fram och förändringens vind blåser konstant. Detta gäller livet såväl som vår dryckesmarknad och vårt system. I år är det 70 år sedan motboken och Brattsystemen övergavs och Systembolaget skapades. Detta skedde den 1 oktober 1955.
Brattsystem hade dock flera föregångare, det första av dessa slog upp ”portarna” år 1850 i Falun. Då var det Bergsmännen som bolagiserade såväl produktion som försäljning. Deras syfte var i första hand att säkerställa produktionen i gruvorna, men en del av överskottet gick också till sociala reformer.
Faluns ”systembolag” följdes upp av det så kallade Göteborgssystemet år 1865. Då tog staden över krogarna. På den tiden var det krogarna som fick sälja alkohol, inte butiker som senare. På detta system infördes bland annat en 18-årsgräns för inköp. Modellen sprider sig ganska snabbt i landet, bland annat till Hudiksvall, Lund och Stockholm, varpå försäljningen förstatligas år 1870.
Alla dessa bolag skapades i syfte av att framför allt kontrollera försäljningen av rusdrycker för att minska supandet. Undantag från detta var vin, finsprit och starköl. Vin och finsprit såldes ännu i privata vinbutiker, och starköl mot recept på apoteket.
År 1905 kommer nästa nyhet. Nu väljer staten dela upp försäljning av rusdrycker på krogen och försäljning för hemmabruk, dvs försäljning börjar ske över disk och med det skapas de första systembolagsbutikerna.
År 1912 öppnas det så kallade Andrésystemet (alla hette tydligen inte Glenn i Göteborg) i Göteborg. Det var en lokal restriktionsordning som satte åldersgränsen till 21 år och krävde att man skulle ha ett anmälningsbevis för att få köpa alkohol. I samband med detta kom också den första varianten av motboken.
Detta system följs av Ivan Bratts Systembolag, det så kallade Brattsystemet kring år 1913 i Stockholm. Han utvecklade motboken genom att sätta in begränsningar för hur mycket du fick köpa, om du fick köpa alls. Det var inte så att motboken var en rättighet, du var tvungen att anhålla om inköpsrätt. För att få en motbok behövde du vara 25 år och ha ett fast jobb. Om du var gift kunde du dock få den redan från 21 års ålder.
Nu nöjde sig inte Ivan den förskräcklige med detta. Du var också tvungen att ha god vandel och eget boende. Andra saker som påverkade var din sociala status och ditt kön. När du väl fått din motbok gällde det också att upprätthålla detta för att få behålla den. Några anledningar till att bli av med den kunde vara nykterhetsanmärkningar, obetalade skatter eller att du blev av med jobbet. Detta kontrollerades av kommunala nykterhetsnämnder.
Ivar Bratt ville också förstatliga de privata vin- och sprittillverkarna. I detta syfte bildades ytterligare ett statligt monopol, AB Vin- & Spritcentralen. De som producerade, köpte in och importerade alkoholhaltiga drycker till Brattsystemet och senare Systembolaget. Nu fick endast staten bedriva parti- och detaljhandel med alkoholhaltiga drycker.
Det kunde dock ha varit än värre! År 1922 hölls den så kallade förbudsomröstningen, en folkomröstning om försäljningen av rusdrycker helt skulle förbjudas. Siffrorna blev 49 procent för ett förbud och 51 procent mot. Kanske var de motboken och det restriktiva systemet som trots allt gjorde att det inte blev ett totalförbud.
Att staten velat kontrollera rusdrycker var dock inget nytt. Sveriges första rusdrycksförordning utfärdades redan år 1622 och åtföljdes av flera andra, till exempel 1638 års beskattning av försäljning och husbehov och år 1775 års förstatligande av brännvinsbränningen, för första men inte sista gången.
Det kan också vara värt att notera att privata vinhandlare fanns kvar till år 1919, det är först då som systembolagen får ensamrätt på all alkoholförsäljning. Vid sekelskiftet 1900 fanns det omkring 50 vinhandlare i Stockholm. Deras sortimentet omfattade exklusiva viner, buteljimporterade utländska spritsorter och egna märken av punsch, glögg och cognac.
Brattsystemet gick efterhand i graven och ersattes av Systembolaget som vi fortfarande har kvar, men idag slipper vi registrera våra inköp och de är inte heller reglerade i mängd. Under motbokens dagar var ransonen för spritdrycker som högst en liter i veckan, men kunde också vara så låg som en liter i månaden. Efterhand blev standarden tre liter i månaden. För kvinnor var dock ransonen lägre, vanligen 1-2 liter per kvartal.
Att notera är också att ransonen vanligen var lägre på landsbygden än i för de som bodde i stan, och mer liberal i söder än i norr, undantaget Jönköping där den var mer strikt.
Idag kan vi i lugn och ro spankulera mellan hyllorna och välja ut vad vi vill köpa. På motbokens tid var det ett helt företag att få ut sina varor.
Först fick du stå i kö för att få lämna en rekvisitionsblankett, då noteras köpet i din personliga motbok. Därefter blir det att ställa sig i kö nummer två där dina uppgifter dubbelkontrolleras och du får nöjet att betala för spriten, efter det att din rekvisitionsblankett har registrerats. Efter detta är det dags att ställa sig i kö nummer tre, detta för att få ut den sprit som du köpt och överlämna din kontrollerade rekvisitionsblankett till butiksbiträdet.
Den största skillnaden mellan då och nu är dock utbudet. Efter EU-inträdet breddas detta på allvar, mycket tack vare att vi nu får ett antal privata importörer. En stor del av deras sortiment är det så kallade beställningssortimentet, där deras eget sortiment finns som vi kan beställa och sedan hämta ut i butik. Till detta kommer den kanske mest spännande förändringen, alla de svenska öl-, vin- och spritproducenter som kunnat startat upp efter 1995 och idag förgyller våra smaklökar med spännande drycker.
I den senaste Dryckesbranschrapporten, som nu börjar bli lite daterad, kan vi läsa att det vid årsskiftet 2022/23 fanns det omkring 750 producenter av alkoholhaltiga drycker. Utav dessa var 544 bryggerier, 120 brännerier eller tillverkare av destillat, 54 ciderproducenter och 64 vinproducenter. Idag torde finnas än fler, trots ekonomiska kriser. Till det har det tillkommit en möjlighet för vissa att arbeta med gårdsförsäljning.
I mitt sinne är det en bra tid att vara en vinälskare och dryckesnörd. Bra mycket bättre än det varit de senaste 100 åren. Allt var med andra ord inte bättre förr, åtminstone inte hela tiden. Samtidigt kan jag konstatera att vi vridit tillbaka klockan och har idag ungefärligen lika dryckesproducenter som det fanns i början av 1900-talet. En sak har också tillkommit, vi har fått ett nytt inslag med en mängd härliga svenska vingårdar.
Genom att besöka dessa producenter kan du både lära dig mer om processen bakom olika drycker och hantverket som krävs. Som en extra bonus kan du prova och kanske också köpa en hem en flaska eller två. Passa på och njut av våra svenska drycker!
