Det svenska vinundret växer – och på Ästad Vingård i Halland tänker man större än de flesta.
Den 11 augusti presenterades nya detaljer kring gårdens omfattande expansion. Målet är att öka kapaciteten från omkring 70 000 till 300 000 flaskor vin. Första spadtaget planeras till början av 2027 och den nya produktionen ska enligt planen vara igång under hösten 2028. Totalt handlar projektet om en investering på över 350 miljoner kronor.
– Det är en väldigt unik satsning. Vi vill sätta Sverige på vinkartan, säger vinmakaren Claes Bartoldsson till SVT. (SVT Nyheter)
En central del av investeringen blir ett betydligt större vineri som ska byggas under jord. Projektet omfattar dessutom en ny restaurangdel. Det är en satsning som förändrar skalan på svensk vinproduktion. Ästad har länge varit en av landets mest profilerade vinanläggningar, men en kapacitet på 300 000 flaskor innebär något annat än den småskalighet som fortfarande präglar en stor del av den svenska vinbranschen.
Ästad beskriver sig i dag som en av Sveriges största ekologiska vingårdar. Huvuddruvan är solaris och huvuddelen av skörden används till mousserande vin enligt traditionell metod, med en andra jäsning på flaska och minst 18 månaders lagring före degorgering.
Historien började på allvar 2011 när de första 15 000 stockarna solaris planterades. Sedan dess har odlingen utvecklats och kompletterats med ytterligare lägen. Ästad arbetar numera inte bara med vingården i Halland utan även med druvor från andra svenska lägen. I Klagshamn i Skåne arrenderar man exempelvis mark i ett kustnära och för svenska förhållanden varmt läge med kalkrik, lätt lerjord. Tanken är både att sprida riskerna och att arbeta med olika terroirer. Solaris förblir basen, men Ästad experimenterar också med andra druvsorter. Frühburgunder är ett exempel, och tidigare har även chardonnay och pinot noir planterats. Det är en utveckling som på sikt kan ge en betydligt bredare bild av vad Halland och andra svenska odlingslägen faktiskt kan prestera.
Det kanske mest intressanta med satsningen är egentligen inte själva vineriet utan skalan. När Vinsverige tidigare besökte Ästad fanns redan planerna på ett nytt vineri med kapacitet för upp till 300 000 flaskor. Nu konkretiseras projektet med tidsplan och investeringsnivå. Det innebär också att Ästad behöver tänka långt utanför den lokala marknaden.
– Om vi ska vara med och konkurrera på vinmarknaden ute i världen måste vi producera mycket mer än vi gör idag, säger Claes Bartoldsson till SVT.
Det är ett viktigt uttalande. Svenskt vin har hittills framför allt handlat om kvalitet, nyfikenhet och små volymer. Med 300 000 flaskor börjar frågan istället handla om hur Sverige kan etablera sig som ett kommersiellt vinland.
Ästads investering kommer samtidigt som svensk vinodling befinner sig i snabb förändring. I september 2025 konstaterade SVT, med uppgifter från branschorganisationen Svenskt Vin, att Skåne hade 21 vingårdar och Halland sju. Ungefär hälften av landets vingårdar bedömdes vara kommersiella. Samtidigt förändras förutsättningarna för odlingen. Enligt uppgifter från SMHI som återgivits av SVT har Sveriges årsmedeltemperatur stigit omkring 1,9 grader sedan förindustriell tid och solinstrålningen ökat med omkring tio procent. Forskaren Lotta Nordmark vid SLU har pekat på att detta kan skapa bättre förutsättningar för svensk vinodling, samtidigt som klimatförändringen naturligtvis innebär andra och allvarliga konsekvenser och även nya odlingsrisker.
Den svenska styrkan kan dessutom ligga i något helt annat än att försöka kopiera Frankrike, Italien eller Spanien. Den höga naturliga syran och användningen av motståndskraftiga PIWI-sorter som solaris ger Sverige möjlighet att utveckla en egen stil.
Här har Ästad gjort ett strategiskt val. Solaris kan ge hög mognad under en relativt kort växtsäsong samtidigt som syran kan bevaras, vilket gör druvan särskilt intressant för mousserande vin. Ästad använder därför merparten av skörden till just bubbel.
Och det är sannolikt inom mousserande som Sverige har en av sina största internationella möjligheter. Storbritannien har under de senaste decennierna visat hur ett tidigare marginellt vinland kan bygga en internationell position kring mousserande vin. Sverige befinner sig fortfarande mycket tidigare i den utvecklingen, men investeringar av den storlek som nu görs i Halland visar att ambitionsnivån håller på att förändras.
Ästad har samtidigt en fördel som många unga vinproducenter saknar. Vinverksamheten är en del av en större destination med hotell, spa och gastronomi. Restaurang ÄNG har en Michelinstjärna och en grön Michelinstjärna, och vin, mat och besöksnäring har successivt vävts samman till en helhet. Ästad beskriver själv verksamheten som en kombination av ekologisk vingård, spa, hotell, restauranger och konferens. Sedan gårdsförsäljningen infördes har dessutom svenska producenter fått ytterligare en möjlighet att låta besökaren möta vinet där det produceras. Det gör den nya satsningen särskilt intressant. Det handlar inte bara om fler tankar, större pressar eller fler flaskor i källaren. Ästad försöker bygga en modell där vinproduktion, gastronomi och vinturism tillsammans skapar ekonomin kring svensk vinodling.
300 000 flaskor är fortfarande en liten produktion jämfört med stora europeiska vinhus. I ett svenskt perspektiv är siffran däremot anmärkningsvärd. Ästad går från att visa att det går att göra seriöst vin i Halland till att försöka visa att det också går att bygga en professionell svensk vinproduktion i betydligt större skala. Det är därför investeringen på över 350 miljoner kronor är större än Ästad självt. Om planerna genomförs fullt ut kan 2028 bli en viktig punkt i svensk vinhistoria: året då en av landets pionjärer på allvar tog steget från svensk vingård till svensk vinindustri.
Och Claes Bartoldssons mål är knappast blygsamt: Sverige ska ut på den internationella vinkartan säger han till SVT.
